Utbildningsinsatser för ökad kunskap om samsjuklighet
För att höja kunskapsnivån inom området samsjuklighet erbjuds olika kompetenshöjande insatser.
Under hösten 2024 planeras för fortsatta utbildningsinsatser inom området samsjuklighet. När det är klar kommer information mailas ut till relevanta mottagare samt informeras om som en nyhet på RSS startsida.
Högskolekurs samsjuklighet
Nu erbjuder RSS Dalarna i samarbete med Socialtjänstens Utvecklingscentrum Dalarna (SUD) vid Högskolan Dalarna en digital kurs i samsjuklighet - skadligt bruk eller beroende och samtidiga psykisk ohälsa, 7,5 hp med start hösten 2024.
Läs mer om kursens innehåll och anmälan under kursen sida. Ny högskolekurs i samsjuklighet.
Bakgrund samsjuklighetsuppdraget
Mot bakgrund av den statliga Samsjuklighetsutredningen (SOU 2021:93), fattade Länschefsnätverket beslut i februari 2021 om att starta ett brett regionalt utvecklingsuppdrag kring samsjuklighet i länet. Med samsjuklighet avses personer med skadligt bruk och beroende och samtidig psykiatrisk diagnos eller näraliggande tillstånd. Det första steget i uppdraget blev att genomföra en regional kartläggning och skapa en nulägesbild kring målgruppen samsjukliga i Dalarna, vilket presenterades i en delrapport (HSN 2022/2541) i Länschefsnätverket den 1 juni och Välfärdsrådet den 26 augusti 2022. Delrapporten innehåller en rad åtgärdsförslag som bland annat syftar till att öka kunskapen kring samsjuklighet och stärka samverkan.
Den regionala kartläggningen
Personer med skadligt bruk och beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa. Likväl som att personer med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser har en ökad risk för att utveckla ett skadligt bruk och beroende. Personer med samsjuklighet är en heterogen grupp som finns i hela samhället oberoende av ålder, kön och ekonomisk trygghet m.m. Behov av vård och stöd varierar avsevärt inom gruppen beroende på typ av substans(er), i vilken omfattning dessa brukas samt vilka andra psykiatriska tillstånd som tar sig uttryck. Samsjukliga har en särskild sårbarhet och utsatthet där de generellt har en sämre fysisk och psykisk hälsa, högre överdödlighet, högre risk för suicid, våldsutsatthet, hög grad av stigmatisering, högre andel med upplevda trauman samt fler som begått brott än befolkningen i övrigt. Syftet med den regionala kartläggningen har bland annat varit att identifiera vilka kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheterna och hur samverkan kring målgruppen fungerar. Kartläggningen visar bland annat att det behövs en bred kompetenshöjning om samsjuklighet i länet för att bidra till en ökad förståelse för vad samsjuklighet är, dess uppkomst och behovet av integrerad behandling. Idag hänvisas och avvisas individerna alltför ofta där samverkan mellan olika huvudmän inte fungerar, vilket ofta medför att individerna inte får den vård, stöd och behandling de behöver och har rätt till. Individerna behöver mötas med ett helhetsperspektiv kring hälsa och livsvillkor med samverkan mellan somatiska, psykiatriska och sociala vård- och behandlingsinsatser. Vård- och stödinsatser till målgruppen från första linjen till specialistnivå behöver utvecklas och bli mer jämlika samt geografiskt likvärdiga över länet. Om samsjukligheten kan upptäckas tidigare kan individen få de vård- och stödinsatser som förhindrar ett mer omfattande insjuknande och dess konsekvenser på personens hälsa, levnadsvillkor samt för dess anhöriga.
Åtgärdsförslag kompetenshöjande insatser
Kunskap om samsjuklighet finns främst idag inom de specialiserade beroendeenheterna inom socialtjänsten och psykiatrin, vilket utgör en liten del av alla de verksamheter där individer med samsjuklighet förekommer. För att undvika att problematiken blir än mer komplex med hög vårdtyngd till följd, är det viktigt att målgruppen fångas upp tidigare innan individerna blir aktuella inom specialistvården. Mot bakgrund av detta är det viktigt att vissa utbildningsinsatser riktas brett. Fler verksamheter inom första linjen behöver få ökad kunskap om samsjuklighet för att dessa individer ska fångas upp i ett tidigare skede. Kompetenshöjande insatser ger också en ökad förståelse för individernas komplexa problematik som samsjuklighet innebär, vilket minskar fördomar och fortsatt stigmatisering av målgruppen. En bred gemensam kompetensgrund i länet kring målgruppen kommer också att underlätta samverkan och ge ökad förståelse för olika behov av insatser och vikten av samordningen av dessa. För verksamheter som bedriver behandling för målgruppen erbjuds även en fördjupad vidareutbildning med fokus på behandling av samsjuklighet utifrån en manual med efterföljande handledning.